Half Double frigör tid för att fokusera på värdeskapande
Intervju med Ulrik Bak Kirk, forskare inom digital hälsa, om hans erfarenhet av Half Double-metodiken
1. Kan du kortfattat presentera dig själv och berätta lite om din bakgrund inom projektledning?
Jag heter Ulrik Bak Kirk och jag är forskare inom digital hälsa. Jag har en bakgrund inom humaniora, där jag kompletterade mina historiestudier med mer praktiskt inriktade film- och mediestudier. Redan under studietiden vande jag mig vid att producera något under en given tid på ett mycket praktiskt sätt. Denna erfarenhet, i kombination med ett studentjobb inom sjukvården, gav mig modet att göra en produkt för allmänläkare för att underlätta övergången från läkarutbildningen till att ha en egen klinik, med fokus på allt icke-kliniskt.
För att bättre rusta mig för denna uppgift valde jag att självfinansiera några IPMA-kurser eftersom den teoretiska introduktionen till projektledning helt saknades i mitt studieprogram. Det gav mig en teoretisk bas att komplettera min praktiska erfarenhet med och genom mitt projekt för allmänläkare (Praksis Plus) fick jag möjlighet att driva ett projekt från början till slut - det var en fantastisk lärorik resa.
För fem år sedan flyttade jag till Århus och började på ett forskningscenter med fokus på digital folkhälsa. Här blev jag bekant med andra sätt att driva projekt, inte minst agila metoder som Scrum. Jag hade alltså arbetat med både en traditionell och en mer agil projektmetod innan jag kom i kontakt med Half Double.
2. Hur började du arbeta med Half Double?
Det var i samband med ett stort EU-projekt om endometrios (FEMaLe), som jag lyckades sätta ihop ett team och få EU-finansiering för. Under ansökningsprocessen sökte vi på marknaden för att hitta en agil metod med särskilt fokus på värdeskapande. Genom en projektledarkollega och sedan Per Svejvig blev jag introducerad till Half Double. Jag insåg att den täckte båda domänerna, både den traditionella och den agila metoden, och det var verkligen spännande i vårt sammanhang, eftersom vi i det stora FEMaLe-projektet hade 10 helt olika arbetspaket som krävde olika verktyg.
3. Hur har Half Double-metoden förändrat din inställning till projektledning?
Det systematiska fokuset på "Impact Case" är den övergripande sak som gör en enorm skillnad. Vi har brutit ner det stora, komplicerade och fleråriga projektet till ett impact case per arbetspaket, där vi arbetar i en cykel om sex månader åt gången, så att vi kommer ut ur boxen. På så sätt har vi brutit ner komplexiteten i projektet, vilket har varit mycket fördelaktigt.
Sedan har vi den visuella planeringen, där vi använder en stor Miro-tavla för att stärka vår dialog och skapa överblick. Flödesdelen med att etablera en fast rytm är en annan av de väldigt lågpraktiska sakerna som bara fungerar väldigt bra när det gäller att skapa momentum.
Med det sagt har den stora förändringen för mig jämfört med tidigare projekt varit ledningsmetoden med den nära kopplingen till projektägaren, som i mitt fall är min avdelningschef. Det gör en enorm skillnad i praktiken.
Det har också varit väldigt trevligt att få metodologiskt stöd för vikten av ett "människan först"-perspektiv, som jag - kanske på grund av min humanistiska bakgrund - intuitivt tyckte var naturligt och viktigt.
Jag gillar verkligen att vi inte bara fokuserar på produkten, utan också fokuserar på adoption och vem som behöver göra något annorlunda för att uppnå verklig förändring. Hur använder vi produkten? Hur skapar vi en bra inlärningsmiljö? Vad är nästa steg? Det ger trovärdighet att ha en metodik som i sig innehåller denna dimension, eftersom det är avgörande för att uppnå en märkbar och mätbar effekt.
4. Hur mäter ni framgång i era projekt, och hur hjälper Half Double er att uppnå och utvärdera denna framgång?
Med vår "sponsor" EU har vi ett mycket långt kontrakt med specifika krav, vilket på vissa sätt faktiskt är väldigt anti-Half Double eftersom det inte riktigt säger något om det värde vi skapar. Så vi använder Half Double och särskilt det impact case som vi gör för varje arbetspaket för att hålla en stram kontroll på hur vi skapar verkligt värde. Det innebär också att vi kontinuerligt ändrar vårt beteende om vi kan se att något inte har någon effekt, både kvantitativt och kvalitativt. Vi skapar KPI:er för varje arbetspaket och håller regelbundna intensiva möten där vi också pushar människor att fokusera på värdeskapande.
Samtidigt kommunicerar vi systematiskt saker internt och externt så att de kan göra skillnad. Omvänt belastar vi inte varandra med rent rituell rapportering som stjäl tid från kärnuppgiften utan att skapa verkligt värde - och det är något som en upptagen kliniker eller forskare gillar.
Nu har vi beslutat att skrota vårt nyhetsbrev eftersom det inte skapade tillräckligt med interaktion. Det vi gör konkret är att vi tillsammans skapar KPI:er i arbetspaketen, och det är i den processen som vi säkerställer beteendeförändringar. Vi ser till att vi systematiskt får ut saker och ting och ständigt lär oss nya saker.